Ou est mon Amour?

Ikväll sitter jag hemma själv och målar.
Och saknar henne så jag dör.

Rävgift och en Kamera med epilepsi.

Det är kallt ute.
men de gör inget om man dricker kaffe som smakar rävgift och har trevligt sällskap som låter sig fotas trotts att hon nästan blir blind av det.

NÄRA, fult och distanserat.

Jag har alltid velat nå fram, som om jag ständigt bar en tjock hinna över mig.

Att kunna porträttera, det är spännande att hitta något.