När arbetsdan är slut faller ett regn
stan ligger i dimma på vägen hem
Ibland känns det som jag aldrig skulle komma fram,
Och att världen har gjort mig
till en mörkrets man.
Den är tre på morgon och jag ligger i sängen
Snart går solen upp men jag orkar inte längre
Jag har jobbat hård sett dagar bli nätter.
Jag kommer ingenstans och ingenting blir bättre.
Fyfaan vad trött jag är, och arg. jag undrar ibland varför jag ens ska stå ut?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar